För nån dag sedan gick jag en promenad i vårsolen (ja i Skåne kommer våren tidigt hehe) och fick ett så överväldigande lycko- och tacksamhetsrus att jag nästan kände mig hög. Hög på livet! Jag tänkte att det kanske skulle bli lite för överdrivet att skriva om det ruset, tills jag läste min systers senaste blogginlägg och förstod att det är hälsosamt - och smittsamt - att blogga om tacksamhet ;)
Det var tankar på allt jag har varit med om och hunnit med under mina tio år i Skåne som skapade de fantastiska känslorna. (Alla tankar blir till känslor, så välj dina tankar med omsorg 🙃).
Jag blev sambo och samtidigt Malmöbo och lärde mig att aldrig tanka full tank (eftersom de slangade bilen varje natt). Jag lärde känna Philips fina familj och kände mig mer hemma i Skåne. Vi köpte en lägenhet i Lund som nu har hjälpt oss att finansiera ett hus. Jag bytte jobb, blev på smällen kort därefter och nio månader senare träffade jag för andra gången MITT LIVS KÄRLEK! Skåne har alltså gett mig det finaste man kan ha, en familj. Nu påbörjar vi som familj ett nytt decennium några mil norrut och jag vet att det kommer bli lika fantastiskt som det förra. Innan dess säger jag hejdå till väldigt fina kollegor som kommer vara saknade.
Bortskämd har jag varit! Men förtjänar det gör jag. Vem gör inte det?! Jag är till och med så bortskämd att jag får lov att ha söndagsångest efter mysiga dagar med en febrig men gosig puff.
Det var tankar på allt jag har varit med om och hunnit med under mina tio år i Skåne som skapade de fantastiska känslorna. (Alla tankar blir till känslor, så välj dina tankar med omsorg 🙃).
Jag har skaffat mig en utbildning i ett yrke jag brinner för. På köpet fick jag underbara vänner för livet! Under min utbildning fick jag möjlighet att praktisera en termin i Chile (och låna extra CSN för att njuta de sista två veckorna på copacabana). Jag hade så sinnessjukt roligt när jag bodde i en grå betongkorridor och delade kylskåp med 12 andra, helt olika varandra, individer. Sommaren innan sista terminen drack jag en öl på ariman vid bordet brevid MITT LIVS KÄRLEK! Tack och lov bytte jag till hans bord. Efter examen hade vi en veckas kärlekssemester i galna Kairo innan jag började min första tillsvidareanställning på ett ställe där jag även där skulle finna vänner för livet.
Jag blev sambo och samtidigt Malmöbo och lärde mig att aldrig tanka full tank (eftersom de slangade bilen varje natt). Jag lärde känna Philips fina familj och kände mig mer hemma i Skåne. Vi köpte en lägenhet i Lund som nu har hjälpt oss att finansiera ett hus. Jag bytte jobb, blev på smällen kort därefter och nio månader senare träffade jag för andra gången MITT LIVS KÄRLEK! Skåne har alltså gett mig det finaste man kan ha, en familj. Nu påbörjar vi som familj ett nytt decennium några mil norrut och jag vet att det kommer bli lika fantastiskt som det förra. Innan dess säger jag hejdå till väldigt fina kollegor som kommer vara saknade.
Bortskämd har jag varit! Men förtjänar det gör jag. Vem gör inte det?! Jag är till och med så bortskämd att jag får lov att ha söndagsångest efter mysiga dagar med en febrig men gosig puff.
Godnatt!
Kommentera