Jag har så mycket bilder från denna härliga och roliga vårdag att jag har svårt att välja ut bara några... Måste minnas min familjs ansiktsuttryck de haft varje gång de tvingats titta på tusen bilder efter att jag kommit hem från nån resa. Bistra uttråkade miner hehe. Så därför har jag sollat och här kommer första bilden: 


Vår! 😄 kanske inte så upphetsande med en bild på blommor men det här är bara en liten liten del av det vackra krokushav som finns i botaniska just nu. Vi tog en promenad i solen, gick på stan (jag letade efter cykelhjälm i storlek Alma, var finns det egentligen??) och sen köpte vi med oss gluten- laktos- och sockerfria bakverk från @rosiescakesandtea och hade picknick i botan. 


Chokladbollar, muffinssemla och kardemummabullar (fast de var köpta på tant gurka). Alma älskar chokladbollarna, har hon kanske fått från moster Matilda.


Alma hade vårspring i benen och plockade pinnar, nötskal och stenar som hon samlade i sina iskalla händer. 


Sen secondhand-fyndade vi fina barnkläder, kuddar och Alma fyndade Pluto. Hellre impulshandla billigt skräp än dyrt skräp är vårt motto. På vägen hem köpte vi med oss afrikansk mat. Så god!! 

Jag är väldigt tacksam över underbara Lund och vi passar på att njuta av att kunna köpa gluten- laktos- sockerfritt, afrikanskt, secondhand m.m. För vart vi än landar framöver kommer det inte kunna slå Lunds utbud. Men istället kommer det förhoppningsvis ge oss det vi saknar nu, närhet till natur. 
Vissa dagar är det svårare att känna tacksamhet. Långa stressiga jobbdagar. Även om det är just de dagarna då det kanske är som viktigast att hitta något litet att vara tacksam över. Sådana dagar brukar jag tänka att "jag är tacksam för att jag har ett jobb i alla fall". Men de orden låter som att de kommer från en butter gammal surgubbe (eller en veta-bättre-vuxen) och inte ett dugg från hjärtat. 


Så här kan en sån dag se ut! Jag är tacksam för att det går tåg till jobbet i alla fall. NÄ falskt igen! Hatar att pendla.

För att det här inte (endast!) ska bli ett deppigt tråk-inlägg kommer nu ett stort MEN, i ett försök att vända stämningen.

MEN jag är sjukt tacksam för att jag får möjlighet att träffa en massa underbara familjer i mitt jobb! För att de släpper in mig i deras liv när det är som mest kaos. För att de vågar be om hjälp. För att de litar på mig. För att skrattar och gråter samtidigt. 


Idag gjorde jag och en kille mindfulness ihop, hans mål är att kunna använda det istället för att slåss. 

Sitter på tåget på väg hem redan. Det blev bara en halvdag på jobbet idag, känner mig sjuk och febrig... 


Idag är jag tacksam över att jag har otroligt fina kollegor. Sådana som märker att jag inte mår bra redan innan jag själv gör det, som övertalar mig att åka hem och som ringer och avbokar mina möten. Jag är fortfarande inte jublande glad över att ha börjat jobba igen efter mammaledigheten men att ha omtänksamma och roliga kollegor hjälper!