För nån dag sedan gick jag en promenad i vårsolen (ja i Skåne kommer våren tidigt hehe) och fick ett så överväldigande lycko- och tacksamhetsrus att jag nästan kände mig hög. Hög på livet! Jag tänkte att det kanske skulle bli lite för överdrivet att skriva om det ruset, tills jag läste min systers senaste blogginlägg och förstod att det är hälsosamt - och smittsamt - att blogga om tacksamhet ;) 


Det var tankar på allt jag har varit med om och hunnit med under mina tio år i Skåne som skapade de fantastiska känslorna. (Alla tankar blir till känslor, så välj dina tankar med omsorg 🙃). 
Jag har skaffat mig en utbildning i ett yrke jag brinner för. På köpet fick jag underbara vänner för livet! Under min utbildning fick jag möjlighet att praktisera en termin i Chile (och låna extra CSN för att njuta de sista två veckorna på copacabana). Jag hade så sinnessjukt roligt när jag bodde i en grå betongkorridor och delade kylskåp med 12 andra, helt olika varandra, individer. Sommaren innan sista terminen drack jag en öl på ariman vid bordet brevid MITT LIVS KÄRLEK! Tack och lov bytte jag till hans bord. Efter examen hade vi en veckas kärlekssemester i galna Kairo innan jag började min första tillsvidareanställning på ett ställe där jag även där skulle finna vänner för livet. 


Jag blev sambo och samtidigt Malmöbo och lärde mig att aldrig tanka full tank (eftersom de slangade bilen varje natt). Jag lärde känna Philips fina familj och kände mig mer hemma i Skåne. Vi köpte en lägenhet i Lund som nu har hjälpt oss att finansiera ett hus. Jag bytte jobb, blev på smällen kort därefter och nio månader senare träffade jag för andra gången MITT LIVS KÄRLEK! Skåne har alltså gett mig det finaste man kan ha, en familj. Nu påbörjar vi som familj ett nytt decennium några mil norrut och jag vet att det kommer bli lika fantastiskt som det förra. Innan dess säger jag hejdå till väldigt fina kollegor som kommer vara saknade. 


Bortskämd har jag varit! Men förtjänar det gör jag. Vem gör inte det?! Jag är till och med så bortskämd att jag får lov att ha söndagsångest efter mysiga dagar med en febrig men gosig puff.

Godnatt!
Lägenheten såld - check!

Jobb fixat - check!

Flyttbil bokad - check!

Nu händer det på riktigt. Äntligen är "gråzon-livet" över. Jag har ett helt fantastiskt liv just nu och trivs egentligen i både Lund och lägenheten, men samtidigt har det varit lite jobbigt att befinna sig lite mittemellan två liv. Nu känns det mer som att vi faktiskt är på väg till nånting. Och lättnaden att ha stora ångestgrejer som lägenhetsförsäljning och jobbsökning bakom sig gör att jag njuter mer av dagarna. 


Det finns ork till pannkaksbakning nu, och en kockmössa var nödvändig att införskaffa. Måste bara sluta steka quorn som torkar ut pannan nåt j*vulskt och sabbar pannkakorna.


Och vintern är helt magisk ❄️ sol och snö flera dagar i veckan. Almas nya påhitt är att äta snö, konstant. Vår utmaning är att lära henne vilken snö man kan äta och vilken man INTE kan äta! 


Dagar som idag.., då vi tittade på fåglarna, gick på isen, åt snö, lekte kurragömma i labyrinten, fikade på Rosie's och hade massagekväll (Alma är en naturbegåvning!) ...de dagarna går bara att minnas litegrann med hjälp av bilder i efterhand. Men jag tror att känslan sitter kvar desto mer. Som till exempel det pirr i magen jag fick när vi tog med Alma till den gräsplätt i Stadsparken där Philip och jag hade vår första dejt för sex år sedan.


Mycket har förändrats, men lite wild child finns det kvar i honom när han kör en vinter med håliga gympaskor!
...men ett stort steg för vår familj! Vi har nu sålt lägenheten!! Det är svårt att helt fullt ta in det, men känslan av overklighet blandas med en enorm känsla av lättnad. Vi har inte varit oroliga för att inte få den såld (Lund är Lund) utan det jobbiga har nog mer varit allt som behövt fixas och den mentala biten att ha försäljningen framför sig. Nu är det lättare att på riktigt förstå att vi ska flytta! Och lättare att ta tag i allt annat som behöver ordnas.


Vi skrev kontrakt igår med ett väldigt trevligt par (kändes skönt att lämna över till personer som verkade vettiga) men var för griniga på kvällen för att orka fira. Istället firade vi med godefrukost imorse! Nästa lilla grej att ta tag i inför flytten är JOBB. Jag har valt att lyda mamma och systers råd gällande det, mest för att kunna skylla på dem om det blir fel ;) de tyckte att jag nog bara skulle välja något och ha det överstökat. Så får jag byta senare om jag inte känner att det passar ihop med familjelivet. 



Familjelivet går före allt! Det står den här tranan symbol för. Nä jag tyckte bara den var vacker. Och ensam. Och lite tragisk kanske. 


Men att vara ledig en fredag och kunna åka pulka hela familjen på förmiddagen, och sen mata ankor och träffa en fin vän på eftermiddagen... DET symboliserar min tanke om att familjelivet är prio. 

Nu är jag så trött att jag somnar sittandes, och Alma somnade precis låter det som. Så jag måste ändå vara vaken en timme till endast för att ta till vara på ett tillfälle av egentid!