På tåget hem från jobbet. Måndagen kommer oavsett om helgen (veckan!) innan har varit extremt slitsam och sömnlös eller inte. Borde det inte finnas kollektivavtal som förbjuder jobb sådana måndagar? Nej stopp, nu ska jag inte gnällblogga! Det här är ju en tacksamhetsblogg ;)
Det svåraste har varit att hålla borta Alma från allt. Det mysigaste har varit att äta frukost, lunch och middag i sängen!
På söndagen lyxade jag och Philip med brunch på kulturen. I priset ingick jazzband, helt magiskt :) Jag är tacksam för all hjälp vi fått från Philips familj, utan dem hade vi kollapsat.
Vi har i alla fall fixat lägenheten inför fotandet imorgon och vi är nöjda med resultatet. Och när det var som allra kämpigast (typ hela tiden pga att vi var sjuka samtidigt) så tänkte jag på den eventuella vinsten vi kan få när vi säljer och på vilken timlön det i teorin blir i slitet med att städa, fixa, inreda.
Det svåraste har varit att hålla borta Alma från allt. Det mysigaste har varit att äta frukost, lunch och middag i sängen!
På söndagen lyxade jag och Philip med brunch på kulturen. I priset ingick jazzband, helt magiskt :) Jag är tacksam för all hjälp vi fått från Philips familj, utan dem hade vi kollapsat.
Nu känns flytten verkligare. För varje steg vi kommer närmare så känns det otroligt spännande och roligt inför det som komma skall, och samtidigt ledsamt och tråkigt inför det vi lämnar. Båda känslorna ökar i styrka parallellt. Vi förlorar fotfästet en stund för att slippa förlora oss själva.
Kommentera